Fick just se KD:s valaffischer. Hägglund står på fyra valaffischer och stirrar stint på olika arga eller upphetsade djur. Budskapet är "Ett mänskligare Sverige". På en annan valaffisch framgår det vad detta ska betyda: Buffeln tycker att "Störst går först", hyenan "Man är sig själv närmast", strutsen "Sköt dig själv och skit i andra". Det inbjuder verkligen till diskussion: KD vill påskina att människan är moraliskt överlägsen djuren, och detta genom att tillskriva djuren beteenden som snarare är genuint mänskliga. Det verkar som att KD har en väldigt konstig djursyn, naturen är en fabel liksom. Människan däremot är enligt valaffischen solidarisk och ansvarsfull och har som motto att "behandla andra som du vill att andra ska behandla dig". Jag misstänker att man menar människor då.
Tycker kanske KD att vargen är elak också? Vi gröna tillskriver inte djur mänskliga egenskaper, utan ser deras värde som en del i ekosystemet och att de har ett värde i sig själva.
tisdag 10 augusti 2010
fredag 6 augusti 2010
Oljan är vår drog
Debattinlägg i Norrköpings Tidningar (papperstidningen) den 6 augusti 2010.
Vad händer när oljan tar slut?
Känner du någon som är fast i ett beroende? Någon vars värld skulle rasa om han inte hade tillgång till sin drog? Tja, du känner dig själv, eller hur? Du och jag och alla i Sverige lider av ett allvarligt beroende: Petroleum. Vi har byggt upp vårt samhälle och skapat oss sådana vanor så att vi är helt beroende av billig olja.
Förutom det uppenbara som att lastbilar, bilar, båtar och flyg drivs av olja, så används oljan som råvara i nästan alla plaster och färger. Den används för att driva de flesta fabriker och för att driva traktorerna i jordbruket. Stora mängder går åt till att göra konstgödning för konventionell odling.
Vissa skulle hävda att just vi i Sverige har minskat vårt oljeberoende, men vad som verkligen har hänt är att vår förbrukning har exporterats. De varor vi importerar till Sverige förbrukar helt enkelt olja i det land där de produceras. Billig olja.
Spelar det då någon roll att vi är så fast i vårt beroende? Ja, för det blir allt svårare att hitta nya oljefyndigheter. Den tidpunkt när man inte längre kan öka uttaget av olja ur jordens inre brukar benämnas Peak Oil, oljetoppen. Många bedömare menar att den är nära förestående. Den amerikanska militären, den kanske största enskilda oljeförbrukaren i världen, varnar för allvarlig oljebrist i världen inom fem år. Chefsekonomen på IEA, International Energy Agency - traditionellt mycket optimistiska om oljetillgången - varnar för Peak Oil inom 10 år.
Konsekvensen av oljetoppen är att oljan, och alla produkter som tillverkas med hjälp av olja, blir betydligt dyrare. Oljetoppen kommer att påverka hela den industriella civilisationen och den globala ekonomin.
Så vad kan vi göra? Man kan välja den moderatledda regeringens väg: Storsatsa på motorvägar, avskaffa flygskatten samt skatten på konstgödning och motsätta sig en europeisk koldioxidskatt. Regeringen planerar för ökad biltrafik trots att varken biltillverkarna eller de egna myndigheterna tror att det går att få fram tillräckligt mycket alternativa drivmedel för att uppnå Sveriges klimatmål.
Vi i Miljöpartiet vill storsatsa på en grön omställning av hela samhället. Vi vill satsa på biogas och andra biobränslen vilket skapar lokala jobb. Vi vill satsa pengar på att effektivisera energianvändningen, öka den ekologiska odlingen och gynna småskalig energiproduktion från sol och vind. Vi vill göra en satsning på spårtrafik av historiska proportioner och därmed få över godstrafiken från lastbil till tåg. Och vi vill gynna cyklandet och kollektivtrafiken. Oavsett vem som styr Sverige så kommer vi att behöva anpassa oss till att tiden då oljan har subventionerat vår livsstil snart är slut. Vi tror att det kan bli en rätt angenäm resa om man bara är beredd.
Martin Andrén (MP), kandidat till kommunfullmäktige och riksdagen
Vad händer när oljan tar slut?
Känner du någon som är fast i ett beroende? Någon vars värld skulle rasa om han inte hade tillgång till sin drog? Tja, du känner dig själv, eller hur? Du och jag och alla i Sverige lider av ett allvarligt beroende: Petroleum. Vi har byggt upp vårt samhälle och skapat oss sådana vanor så att vi är helt beroende av billig olja.
Förutom det uppenbara som att lastbilar, bilar, båtar och flyg drivs av olja, så används oljan som råvara i nästan alla plaster och färger. Den används för att driva de flesta fabriker och för att driva traktorerna i jordbruket. Stora mängder går åt till att göra konstgödning för konventionell odling.
Vissa skulle hävda att just vi i Sverige har minskat vårt oljeberoende, men vad som verkligen har hänt är att vår förbrukning har exporterats. De varor vi importerar till Sverige förbrukar helt enkelt olja i det land där de produceras. Billig olja.
Spelar det då någon roll att vi är så fast i vårt beroende? Ja, för det blir allt svårare att hitta nya oljefyndigheter. Den tidpunkt när man inte längre kan öka uttaget av olja ur jordens inre brukar benämnas Peak Oil, oljetoppen. Många bedömare menar att den är nära förestående. Den amerikanska militären, den kanske största enskilda oljeförbrukaren i världen, varnar för allvarlig oljebrist i världen inom fem år. Chefsekonomen på IEA, International Energy Agency - traditionellt mycket optimistiska om oljetillgången - varnar för Peak Oil inom 10 år.
Konsekvensen av oljetoppen är att oljan, och alla produkter som tillverkas med hjälp av olja, blir betydligt dyrare. Oljetoppen kommer att påverka hela den industriella civilisationen och den globala ekonomin.
Så vad kan vi göra? Man kan välja den moderatledda regeringens väg: Storsatsa på motorvägar, avskaffa flygskatten samt skatten på konstgödning och motsätta sig en europeisk koldioxidskatt. Regeringen planerar för ökad biltrafik trots att varken biltillverkarna eller de egna myndigheterna tror att det går att få fram tillräckligt mycket alternativa drivmedel för att uppnå Sveriges klimatmål.
Vi i Miljöpartiet vill storsatsa på en grön omställning av hela samhället. Vi vill satsa på biogas och andra biobränslen vilket skapar lokala jobb. Vi vill satsa pengar på att effektivisera energianvändningen, öka den ekologiska odlingen och gynna småskalig energiproduktion från sol och vind. Vi vill göra en satsning på spårtrafik av historiska proportioner och därmed få över godstrafiken från lastbil till tåg. Och vi vill gynna cyklandet och kollektivtrafiken. Oavsett vem som styr Sverige så kommer vi att behöva anpassa oss till att tiden då oljan har subventionerat vår livsstil snart är slut. Vi tror att det kan bli en rätt angenäm resa om man bara är beredd.
Martin Andrén (MP), kandidat till kommunfullmäktige och riksdagen
onsdag 14 juli 2010
Räddningstjänstens mångfaldskonferens 2010
Intryck från Brand 2010
Sammanfattande anteckningar från Räddningstjänstens konferens 25-27 maj i MalmöSkrivet av Martin Andrén
Överhuvud taget handlade det om jämställdhet snarare än mångfald. 500 deltagare.
Nyamko Sabuni
Skärpta straffsatser mot våld.
Män gör lika mycket hushållsarbete som kvinnor, men de gör det som kan skjutas upp. Ej vardagsansvar. Män får vård och medicin på sjukhuset, kvinnorna får medicin med sig hem eller på recept. Mannen är norm.
Ej kvotering. Den kan man gå runt genom att utse döttrar eller fruar. Vår tradition är inte kollektiva lagar utan individuella. Jämställdhetsbonusen blev för krånglig, och betalas ut för sent.
Gary Baker
Jämställdhet måste vara en strategi, inte ett projekt.
Olika perspektiv: Etniskt, jämställdhets-, senior, homosexuellas, handikap-, fetma-.
Den ansvariga för mångfald är ofta längst ned i hierarkin, en ung utländsk tjej som saknar makt och språk för att tala med chefer, politiker.
Vi har 13% utlandsfödda i Sverige, alltså mer än i USA!
Fördelar med mångfald:
- Nytänkande,
- mindre risk för straff för diskriminering,
- mindre risk tappa kompetens - 67-årig professor rekryterades från Karolinska till Kalifornien.
- Best practices, goda exempel som lyfts fram, exempelvis polisen
- CSR socialt ansvar, komma närmare samhället exempelvis ideellt arbete. Coca cola samarbetar med Myrorna.
- hållbar utveckling - inte bara miljö längre: även socialt och ekonomiskt. Kostsamt och ej hållbart att nya svenskar har mycket lägre sysselsättningsgrad
- effektivisering anpassa sig till det nya
- mer tillfredställd, förbättrad service, intern känsla, enklare rekrytera talanger -> ökad lönsamhet
Tvärkulturella grupper kan vara mycket inefektiva eller mycket effektiva, homogena grupper ligger mittemellan.
Johan Hermelin - Den politiska styrningen
Räddningstjänsten har inget mediatryck eller kundtryck. Lagarna öppna på innehåll men slutna på beslutsform.
Man styr på antingen organisation, processer, eller system. Organisation - kontroll sker genom mätning, tillsyner, antal utbildade. Linjär logik, nedbrutet ger INTE summa som stämmer. Processer - flödet är det viktiga, ge stöd till processer. System - organisationen är svår att förstå, så man styr på helheter i stället, skapar nytänkande och sammanhang, ideer, myter, symboler, motivation, feedback.
Kasta iväg en boll och du kan beräkna var den hamnar. Men om bollen är en _fågel_?
Medlemskommuner är ett dåligt ord, de är _ägare_. Det är väldigt viktigt med ägardirektiv. Ett ledarskap som inte är radikalare än snittet är inget ledarskap. Man bör inte sitta i KS _och_ direktionen.
Klas Hyllander - Män för jämställdhet
Även män påverkas av ojämställdhet. Att bara se det som en kvinnofråga bromsar. När första nyhetsläsaren var kvinna-tittarstorm. Ta ej mönster, normer, ideer, föreställningar för givna. Maskulinitet_er_ är ej individuella, och de kan förändras. Vad som är maskulint projiceras och genereras. Makthavare kan utnyttja och underblåsa vissa manligheter i exempelvis krig (eller i reklam). En kvinna som vill bli beskyddad kan styra maskulinitet.
Mediaschabloner- He-man, Samhällsprojektören, svärmorsdrömmen.Manlig: Teknisk, logisk, lojal, handlingskraftig, behärskad, presterar, beskyddar, är olik/bättre än en kvinna. En _brandman_?
Manlig: Ojämställd, kriminell, våldsam, riskbenägen, missbruksbenägen, kan ej tala om känslor, isolerad (självmord).
De som orsakar olyckor är män, och de hanteras av män.
Enkönade organisationer -> negativa könsrollsmönster, rigiditet, psykosociala problem.
Manslådan är bra i skarpt läge men blir negativ om _allt_ färgas av den. Alla män vill inte vara i manslådan!
Volvo: Utmanade normer, utbildade höga manliga chefer vilket ledde till lättnad. Det fungerade inte att försöka lyfta kvinnorna eftersom normerna var manliga!
I zinkgruvan: kvinnornas körstil var mindre slitande på utrustningen -> utbildning till alla.
Eva Årestad Radner (tror jag) - Mångfald hos polisen
26% poliskvinnor, ökar 1% per år, men behövs mer av kvinnor med annan etnisk bakgrund. Antas 50% kvinnor. Poliser med utländsk bakgrund 5%, ca 16% i samhället.
Anställda ska avspegla befolkningens sammansättning för att få legitimitet och förtroende.
Viktigt att frågan ägs av högsta ledningen.
Ingen kvotering hos polisen, men man förbereder olika grupper. Genus, jämställdhet och mångfald ska genomsyra all utbildning. Utbildning för rekryterande personal.
Mediarekrytering som vänder sig till invandrargrupper.SPIRA, PIA: man får jobba tillfälligt i reception, pass, utredning, arrestvakt, vilket gör att man sedan gärna söker sig till polisen.
Olikheter utvecklar.
Katri Linna, Diskrimineringsombudsmannen
Allas lika rättigheter enligt lagen: kön, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Ej _särrättigheter_
Kan kvinnor klara räddningstjänsten? Modern lättare utrustning, armstyrka kanske inte viktigast. Vid undersökning av rökdykare visade åldersgruppen 55+ bästa resultaten. Yrkesvana, lugn, kommunikation viktigare än fysik.
Legitimitet, förtroende, förebilder- denna arbetsplats räknar också med dig.
Vissa ställer också upp hinder genom knäppa krav på ansökande, exempelvis gymnasieengelska när de i stället kan viktiga minoritetsspråk...
Dave Baigent - Fitting in
Stop the drip- räcker om en säger till, för många tänker, men vågar inte säga.
Strikta disciplinåtgärder fungerade inte, trakasserierna tystades ner och skapades solidaritet, kvinnor slutar berätta på grund av motreaktioner. Straff funkar _inte_.
Vi uppmuntrar vad vi tillåter!
Att anställa kvinnor hotar traditionella arbetsmönster och identiteter. Man erkänner bara personer som passar i kulturen.
Den som lär den nya brandmannen överför "hur saker görs häromkring", vilket är bra för tillhörighet och självkänsla. Många problem som uppstår med har inget med brandbekämpning att göra, utan bara solidaritet.
Placera kvinnor tillsammans, och tillåt avskildhet som männen förväntar sig. Använd inte släggan, då vågar ingen tala. Plurality, multitude.
Anders Knape ordf SKL
samma som andra sagt
genus måste in i styr-och ledningssystem, kläder, handlingsprogram
könsuppdelad statistik!
Håkan Persson nämndordförande Göteborg stad
_vilja_ måste finnas.
Hållbar jämställdhet får inte hänga på att det finns drivande personer, för de kan bytas ut!
Aktiv ledning
Minskade konflikter i förskolan
Marie Trollvik programchef SKL
145 Mkr till jämställdhetsintegrering, Östra Götaland har sökt. Könsdifferentierad statistik viktigt. Könskonsekvensbeskrivning.
Män får mer hemtjänst
Jämställdhetsplan är som en sidovagn utanför systemet.
Mostafa Schurmann
Han sa ääh 50+ gånger, sen slutade jag räkna. Bygg kring funktionen, inte personen.
LSO lyckad reform? - MSB Han sa ääh 50+ gånger, sen slutade jag räkna. Bygg kring funktionen, inte personen.
Olyckor förebygger man med huvudet. Fallolyckor bland äldre, äldre män som röker, samverkan viktigt. Superhjälte? Besöka skolor, arbplatser, islamic center. Hjälten släcker branden innan den tänts.
Varför mångfald enligt MSB? Räddningstjänsten blir bättre, i glesbygd behövs bredare rekrytering
Facket Ylva Thörn, Kommunal
Brandman har hög status, detta förpliktigar att man går före. _Kvinnligt nätverk_ för heltidsanställda.
Facket Anna Ekström, Saco
Bakgrunden inte viktigast, viktigast att vara duktigast. Yrkena kom till sverige långt innan sverige fick sina gränser! Metoderna i yrket är internationella, utnyttja det! Aktivt mentorskap för nyanlända. Bra material på hemsidan för Rådet för integration i arbetslivet.
Man bör inte tumma på kraven, inte ha positiv särbehandling.
Summan av individer? Nej, mervärden med mångfald.
---
Satsa inte på de 10% som är mot, utan på de 90% som är med!
Symbolen som överlämnas till Jönköping är en brandyxa, traditionell brandMANsroll
lördag 15 maj 2010
Arbeta mindre? Gärna, men nej!
Miljöpartiets kongress i Uppsala! Jag förberedde mig väl på ett inlägg i valmanifestdebatten, men tyvärr så hamnade jag så långt ned på talarlistan att jag inte fick möjlighet att framföra vad jag ville säga. Så jag tar det här i stället!
Bör vi arbeta mindre? Jag tycker själv att lönearbete inte är den enda meningsfulla sysselsättningen man kan ägna sig åt. Man kan ägna sig åt politik, musik, konst eller föreningsarbete utan att få betalt, samtidigt som det upplevs som stimulerande och kanske mer vettigt än att jobba för att få mer pengar.
En ökande produktivitet ger möjlighet att minska på arbetstiden i stället för att få mer pengar till konsumtion. Det är också väl känt att arbetstidens längd kan kopplas det ekologiska fotavtrycket: Ju längre arbetstid, desto större avtryck.
Det verkar alltså väldigt vettigt att vi ska minska vår arbetstid. Men. Vårt välstånd bygger på slaveri. Vi har alla i runda tal 70 fossila energislavar som arbetar för oss, vi förbrukar alltså så mycket fossil energi som om 70 personer arbetade för oss dygnet runt. Oljeberoendet finns överallt i vårt samhälle, i form av konstgödsel, plast, transporter och mycket mycket mer. Det kommer inte ta många år innan oljan kommer att bli väsentligt dyrare, eftersom man inte längre kan öka uttaget av olja ur marken. Detta kommer att göra de flesta varor i vårt samhälle mycket dyrare.
De produkter som vi konsumerar tillverkas i stor utsträckning i låglöneländer, och i vissa fall liknar det slaveri.
En minskad arbetstid bygger på att vi fortsätter att utnyttja dessa former av slaveri. Vi kommer kanske snarare behöva öka vår arbetstid, om vi solidariskt vill att kineser ska få ordentligt betalt för sitt arbete att producera varor som vi köper, och om vi solidariskt med framtida generationer ska sluta använda fossila bränslen.
Minska vår arbetstid kan vi göra när vi har närmat oss en lösning på dessa problem, och vi är inte ens nära än!
Bör vi arbeta mindre? Jag tycker själv att lönearbete inte är den enda meningsfulla sysselsättningen man kan ägna sig åt. Man kan ägna sig åt politik, musik, konst eller föreningsarbete utan att få betalt, samtidigt som det upplevs som stimulerande och kanske mer vettigt än att jobba för att få mer pengar.
En ökande produktivitet ger möjlighet att minska på arbetstiden i stället för att få mer pengar till konsumtion. Det är också väl känt att arbetstidens längd kan kopplas det ekologiska fotavtrycket: Ju längre arbetstid, desto större avtryck.
Det verkar alltså väldigt vettigt att vi ska minska vår arbetstid. Men. Vårt välstånd bygger på slaveri. Vi har alla i runda tal 70 fossila energislavar som arbetar för oss, vi förbrukar alltså så mycket fossil energi som om 70 personer arbetade för oss dygnet runt. Oljeberoendet finns överallt i vårt samhälle, i form av konstgödsel, plast, transporter och mycket mycket mer. Det kommer inte ta många år innan oljan kommer att bli väsentligt dyrare, eftersom man inte längre kan öka uttaget av olja ur marken. Detta kommer att göra de flesta varor i vårt samhälle mycket dyrare.
De produkter som vi konsumerar tillverkas i stor utsträckning i låglöneländer, och i vissa fall liknar det slaveri.
En minskad arbetstid bygger på att vi fortsätter att utnyttja dessa former av slaveri. Vi kommer kanske snarare behöva öka vår arbetstid, om vi solidariskt vill att kineser ska få ordentligt betalt för sitt arbete att producera varor som vi köper, och om vi solidariskt med framtida generationer ska sluta använda fossila bränslen.
Minska vår arbetstid kan vi göra när vi har närmat oss en lösning på dessa problem, och vi är inte ens nära än!
söndag 9 maj 2010
Studieresa och Underkastelse
I torsdags var en bra dag! Jag var med treorna i på en ministudieresa till Stockholm för att kolla lite utställningar och gå på bio.
Vi började med Bonniers konsthall och en utställning av den visionäre arkitekten Tomás Saraceno. Rekommenderas! Han tänker sig att man ska kunna leva bland molnen (bokstavligen), inuti kilometerstora genomskinliga bubblor. Det ska tydligen räcka att luften inne i bubblan är en grad varmare än utanför för att den ska sväva, med människor, bostäder och odlingar i. Han hade också fyllt ett helt rum med en modell av svarta änkans nät, vilket egentligen var huvudattraktionen.
Sedan vidare till Medelhavsmuseet för att kolla utställningen WASTE COLLECTION som handlar om zabbaleen, folket som lever av Kairos sopor, och återvinner i stort sett allt. Till och med matavfallet som de tidigare matade sina grisar med, ända tills rädslan för svininfluensan gjorde att myndigheterna gjorde processen kort med alla grisar. Stora företag sköter nu sophanteringen, men mycket mindre effektivt. Zabbaleen håller sig fortfarande framme och försöker hämta alla sopor först... De tillverkar allt möjligt genom att återvinna plast och metall.
Men mest givande var nog filmen Underkastelsen av Stefan Jarl som går på biografen Zita. En alltigenom nedstämd film som gör att man blir... nedstämd, men den är mycket intressant: Han har intervjuat tjogtals med forskare om vilka av människan skapade kemikalier vi har i kroppen och vad de gör med oss. Det handlar om hundratals kemikalier visar det sig, och ingen vet riktigt vad de gör med oss. Det mest oroande budskapet som jag ser det är det som handlar om hormonimiterande substanser som exempelvis mjukgörare (ftalater) i plast. Det räcker med koncentrationer på miljarddelar av gram per liter blod för att orsaka störningar i utvecklingen av ett foster. Kemiindustrin kan egentligen inte med rätta säga att "det handlar om så låga koncentrationer att det är ofarligt". Hormoner påverkar nämligen fostrets utveckling vid oerhört låga koncentrationer, det viktiga är exakt vid vilket stadium av utvecklingen som det sker. Ftalater är bara en sort av de i runda tal hundra tusen olika kemikalier som tillverkas i världen, och hur de påverkar oss när de verkar tillsammans är omöjligt att förutsäga. Något av det mest oerhörda med allt detta är hur kvinnor när de ammar blir av med gifter som annars aldrig skulle lämna kroppen (de är svårnedbrytbara och fettlösliga): de ansamlas i barnet som diar i stället, för att stanna i henne eller honom på obestämd tid.
Det är en oerhört nedslående film, och Jarl ger inget hopp. Själv ser jag det som en rakt igenom politisk fråga: Kemikalier bör precis som läkemedel först bevisas vara rimligt ofarliga före det att man tillåter massproduktion. Det kräver politiska beslut på hög nivå, eftersom varje restriktion säkerligen skulle ses som snedvridande av konkurrens... men det är helt nödvändigt. Enligt vissa forskare i filmen kan denna kemikaliecocktail som blandas i oss vara ett större hot mot mänskligheten än klimatförändringarna. Men man märker inte om en eller en annan substans ökar med en tusendels tusendels tusendels gram i kroppen.
Nåväl, den lilla studieresan gav i alla fall mycket att tänka på. Och jag glömde nämna att hela klassen bjöd sig på Ben-&-Jerry's-glass i vårsolen, den var väldigt god! Glassen alltså.
Vi började med Bonniers konsthall och en utställning av den visionäre arkitekten Tomás Saraceno. Rekommenderas! Han tänker sig att man ska kunna leva bland molnen (bokstavligen), inuti kilometerstora genomskinliga bubblor. Det ska tydligen räcka att luften inne i bubblan är en grad varmare än utanför för att den ska sväva, med människor, bostäder och odlingar i. Han hade också fyllt ett helt rum med en modell av svarta änkans nät, vilket egentligen var huvudattraktionen.
Sedan vidare till Medelhavsmuseet för att kolla utställningen WASTE COLLECTION som handlar om zabbaleen, folket som lever av Kairos sopor, och återvinner i stort sett allt. Till och med matavfallet som de tidigare matade sina grisar med, ända tills rädslan för svininfluensan gjorde att myndigheterna gjorde processen kort med alla grisar. Stora företag sköter nu sophanteringen, men mycket mindre effektivt. Zabbaleen håller sig fortfarande framme och försöker hämta alla sopor först... De tillverkar allt möjligt genom att återvinna plast och metall.
Men mest givande var nog filmen Underkastelsen av Stefan Jarl som går på biografen Zita. En alltigenom nedstämd film som gör att man blir... nedstämd, men den är mycket intressant: Han har intervjuat tjogtals med forskare om vilka av människan skapade kemikalier vi har i kroppen och vad de gör med oss. Det handlar om hundratals kemikalier visar det sig, och ingen vet riktigt vad de gör med oss. Det mest oroande budskapet som jag ser det är det som handlar om hormonimiterande substanser som exempelvis mjukgörare (ftalater) i plast. Det räcker med koncentrationer på miljarddelar av gram per liter blod för att orsaka störningar i utvecklingen av ett foster. Kemiindustrin kan egentligen inte med rätta säga att "det handlar om så låga koncentrationer att det är ofarligt". Hormoner påverkar nämligen fostrets utveckling vid oerhört låga koncentrationer, det viktiga är exakt vid vilket stadium av utvecklingen som det sker. Ftalater är bara en sort av de i runda tal hundra tusen olika kemikalier som tillverkas i världen, och hur de påverkar oss när de verkar tillsammans är omöjligt att förutsäga. Något av det mest oerhörda med allt detta är hur kvinnor när de ammar blir av med gifter som annars aldrig skulle lämna kroppen (de är svårnedbrytbara och fettlösliga): de ansamlas i barnet som diar i stället, för att stanna i henne eller honom på obestämd tid.
Det är en oerhört nedslående film, och Jarl ger inget hopp. Själv ser jag det som en rakt igenom politisk fråga: Kemikalier bör precis som läkemedel först bevisas vara rimligt ofarliga före det att man tillåter massproduktion. Det kräver politiska beslut på hög nivå, eftersom varje restriktion säkerligen skulle ses som snedvridande av konkurrens... men det är helt nödvändigt. Enligt vissa forskare i filmen kan denna kemikaliecocktail som blandas i oss vara ett större hot mot mänskligheten än klimatförändringarna. Men man märker inte om en eller en annan substans ökar med en tusendels tusendels tusendels gram i kroppen.
Nåväl, den lilla studieresan gav i alla fall mycket att tänka på. Och jag glömde nämna att hela klassen bjöd sig på Ben-&-Jerry's-glass i vårsolen, den var väldigt god! Glassen alltså.
torsdag 17 december 2009
onsdag 9 december 2009
Tillverka kallrörd tvål
Tvål kan tillverkas i en kall eller varm process. Jag gillar den kalla processen, för då finns glycerinet (egentligen glycerol) kvar i tvålen, och det är fuktbevarande. När man tillverkar tvål industriellt brukar man koka tvålen, och glycerinet erhålls då som en separat fas. Det kan man då använda till dyra hudvårdande preparat och smink, medan tvålen blir av det mer uttorkande slaget.
Vid tillverkningen av kallrörd tvål arbetar man med två olika blandningar som värms för sig. Den ena blandningen innehåller fett och den andra en starkt alkalisk lut, i det här fallet kaustiksoda (natriumhydroxid NaOH) som lösts i kallt vatten.
Fettsyrorna genomgår en kemisk process som kallas förtvålning och reagerar tillsammans med luten till glycerin och alkaliska natriumsalter (som är själva tvålen).
Tillsätts för mycket lut blir tvålen irriterande och kan vara frätande (då det finns rester av lut kvar i den färdiga tvålen). För mycket fett i relation till luten resulterar i en tvål som är mjuk, oformlig och kan härskna.
Man kan medvetet göra ”överfettad" tvål, vilket innebär att man tillsätter exempelvis hudvårdande oljor när tvålen gått ihop. Eftersom detta fett tillsätts när den kemiska reaktionen i stort sett är över klarar dom sig i stort sett från att förtvålas. Det kan handla om exempelvis avokadoolja.
Säkerhet
Natriumhydroxid är mycket frätande, och kan vara livsfarligt för ett barn att äta, och kan förstöra ögonen om luten hamnar där. Se därför till att inga barn är i närheten. Om något händer, kontakta läkare. Använd gärna skyddshandskar och glasögon när du hanskas med luten. Var försiktig så att du inte kliar dig i ögonen när du har lut på fingrarna. Skölj i så fall med rikligt med ljummet vatten, och kontakta läkare.
Tillsätt alltid luten till vattnet lite i taget och rör om, aldrig vattnet till luten (skulle kunna skvätta på grund av häftig kokning). Se till att blandningen sker på en plats med bra ventilation, gärna under köksfläkten, då ångorna som bildas är stickande.
Små mängder lut kan neutraliseras med vinäger.
Gör så här:
Du behöver fett (jag använde vanligt kokosfett från mataffären), kaustiksoda (NaOH, också från mataffären), en digital termometer, en noggrann köksvåg en plastform att gjuta tvålen i samt skålar och skedar som inte skadas av luten.
Väg upp fettet och anteckna vikten. Sedan ska du beräkna hur mycket NaOH du behöver till den mängden fett. Du använder förtvålningstabellen nedan som visar hur många gram NaOH som går åt till varje gram olja. Exempel: Till 500g kokosfett behövs 500 x 0.190 =
Väg upp den mängden NaOH i en skål.
Mät upp vatten i en annan skål, knappt 2 dl vatten för varje 500g fett. Blanda försiktigt i kaustiksodan i vattnet, lite i taget, under omrörning. Det blir riktigt varmt (hydroxidjonerna binder starkt till vattenmolekylerna, vilket frigör mycket energi!)
När båda blandningarna nått ca 35-42 grader (fettet får vara varmare än vattnet, inte tvärtom) tillsätter du luten till fettet och rör om, med exempelvis stavmixer. Man kan behöva värma fettet försiktigt medan luten svalnar.
Mixa blandningen tills den tjocknar ordentligt.
Häll blandningen i formen, täck över och låt stå i ett par dygn.
Skär upp tvålen i lagom stora bitar, och låt tvålarna vila övertäckta (så att de inte torkar för mycket) i ca en månad. Det är bäst att vänta denna tid så att förtvålningen verkligen är färdig. Annars kan det finnas NaOH kvar vilket är aggressivt för huden.
Förtvålningstabell
| 0.136 | Mandel & sötmandelolja, prunus amygdalus | 0.138 | Grisspäck, fett, talg |
| 0.135 | Aprikoskärnolja, prunus armeniaca | 0.069 | Jojobaolja |
| 0.136 | Jordnötsolja | 0.128 | Sheasmör |
| 0.133 | Avocado olja, bersea | 0.135 | Kukuinötolja |
| 0.175 | Brasilnötolja | 0.074 | Lanolin (ullfett) |
| 0.069 | Bayberry och Myrtenvax | 0.136 | Linolja |
| 0.140 | Talg, fett & flottyr från nötkött | 0.139 | Makadamianötolja, macadamia integrifolia |
| 0.069 | Bivax | 0.136 | Margarin |
| 0.136 | Gurkörtsolja, borago officinalis | 0.140 | Minkolja |
| 0.124 | Rapsolja | 0.123 | Senapsfröolja |
| 0.069 | Carnubaax | 0.138 | Fårfett |
| 0.128 | Ricinolja | 0.141 | Klövjeolja |
| 0.138 | Kycklingfett | 0.134 | Olivolja |
| 0.137 | Kakaosmör | 0.156 | Palmkärneolja, palmsmör |
| 0.190 | Kokosolja/fett, cocos nucifera | 0.141 | Palmolja |
| 0.132 | Torsklever olja | 0.136 | Jordnötsolja, eartnut |
| 0.136 | Majsolja | 0.135 | Pistageolja |
| 0.138 | Bomullsfröolja | 0.138 | Vallmofröolja |
| 0.136 | Kungsljusolja, oenothera biennis | 0.138 | Pumpafröolja |
| 0.135 | Linfröolja | 0.128 | Risgrynolja |
| 0.139 | Getfett, talg | 0.136 | Tistelolja |
| 0.136 | Gåsfett | 0.135 | Sardinolja, Japansk fiskolja |
| 0.123-0.135 | Grapefruktfröolja, vitis vinifera | 0.133 | Sesamolja |
| 0.136 | Hasselnötolja, corylus avellana | 0.135 | Soyabönolja, helianthus annus |
| 0.137 | Hampolja, hampfröolja | 0.134 | Solrosfröolja |
| 0.136 | Strömming & fiskolja | 0.136 | Valnötsolja, junglans regia |
| 0.137 | Kapokolja | 0.132 | Vetegroddolja, Triticum vulgare |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)