Tvål kan tillverkas i en kall eller varm process. Jag gillar den kalla processen, för då finns glycerinet (egentligen glycerol) kvar i tvålen, och det är fuktbevarande. När man tillverkar tvål industriellt brukar man koka tvålen, och glycerinet erhålls då som en separat fas. Det kan man då använda till dyra hudvårdande preparat och smink, medan tvålen blir av det mer uttorkande slaget.
Vid tillverkningen av kallrörd tvål arbetar man med två olika blandningar som värms för sig. Den ena blandningen innehåller fett och den andra en starkt alkalisk lut, i det här fallet kaustiksoda (natriumhydroxid NaOH) som lösts i kallt vatten.
Fettsyrorna genomgår en kemisk process som kallas förtvålning och reagerar tillsammans med luten till glycerin och alkaliska natriumsalter (som är själva tvålen).
Tillsätts för mycket lut blir tvålen irriterande och kan vara frätande (då det finns rester av lut kvar i den färdiga tvålen). För mycket fett i relation till luten resulterar i en tvål som är mjuk, oformlig och kan härskna.
Man kan medvetet göra ”överfettad" tvål, vilket innebär att man tillsätter exempelvis hudvårdande oljor när tvålen gått ihop. Eftersom detta fett tillsätts när den kemiska reaktionen i stort sett är över klarar dom sig i stort sett från att förtvålas. Det kan handla om exempelvis avokadoolja.
Säkerhet
Natriumhydroxid är mycket frätande, och kan vara livsfarligt för ett barn att äta, och kan förstöra ögonen om luten hamnar där. Se därför till att inga barn är i närheten. Om något händer, kontakta läkare. Använd gärna skyddshandskar och glasögon när du hanskas med luten. Var försiktig så att du inte kliar dig i ögonen när du har lut på fingrarna. Skölj i så fall med rikligt med ljummet vatten, och kontakta läkare.
Tillsätt alltid luten till vattnet lite i taget och rör om, aldrig vattnet till luten (skulle kunna skvätta på grund av häftig kokning). Se till att blandningen sker på en plats med bra ventilation, gärna under köksfläkten, då ångorna som bildas är stickande.
Små mängder lut kan neutraliseras med vinäger.
Gör så här:
Du behöver fett (jag använde vanligt kokosfett från mataffären), kaustiksoda (NaOH, också från mataffären), en digital termometer, en noggrann köksvåg en plastform att gjuta tvålen i samt skålar och skedar som inte skadas av luten.
Väg upp fettet och anteckna vikten. Sedan ska du beräkna hur mycket NaOH du behöver till den mängden fett. Du använder förtvålningstabellen nedan som visar hur många gram NaOH som går åt till varje gram olja. Exempel: Till 500g kokosfett behövs 500 x 0.190 =
Väg upp den mängden NaOH i en skål.
Mät upp vatten i en annan skål, knappt 2 dl vatten för varje 500g fett. Blanda försiktigt i kaustiksodan i vattnet, lite i taget, under omrörning. Det blir riktigt varmt (hydroxidjonerna binder starkt till vattenmolekylerna, vilket frigör mycket energi!)
När båda blandningarna nått ca 35-42 grader (fettet får vara varmare än vattnet, inte tvärtom) tillsätter du luten till fettet och rör om, med exempelvis stavmixer. Man kan behöva värma fettet försiktigt medan luten svalnar.
Mixa blandningen tills den tjocknar ordentligt.
Häll blandningen i formen, täck över och låt stå i ett par dygn.
Skär upp tvålen i lagom stora bitar, och låt tvålarna vila övertäckta (så att de inte torkar för mycket) i ca en månad. Det är bäst att vänta denna tid så att förtvålningen verkligen är färdig. Annars kan det finnas NaOH kvar vilket är aggressivt för huden.
Förtvålningstabell
0.136 | Mandel & sötmandelolja, prunus amygdalus | 0.138 | Grisspäck, fett, talg |
0.135 | Aprikoskärnolja, prunus armeniaca | 0.069 | Jojobaolja |
0.136 | Jordnötsolja | 0.128 | Sheasmör |
0.133 | Avocado olja, bersea | 0.135 | Kukuinötolja |
0.175 | Brasilnötolja | 0.074 | Lanolin (ullfett) |
0.069 | Bayberry och Myrtenvax | 0.136 | Linolja |
0.140 | Talg, fett & flottyr från nötkött | 0.139 | Makadamianötolja, macadamia integrifolia |
0.069 | Bivax | 0.136 | Margarin |
0.136 | Gurkörtsolja, borago officinalis | 0.140 | Minkolja |
0.124 | Rapsolja | 0.123 | Senapsfröolja |
0.069 | Carnubaax | 0.138 | Fårfett |
0.128 | Ricinolja | 0.141 | Klövjeolja |
0.138 | Kycklingfett | 0.134 | Olivolja |
0.137 | Kakaosmör | 0.156 | Palmkärneolja, palmsmör |
0.190 | Kokosolja/fett, cocos nucifera | 0.141 | Palmolja |
0.132 | Torsklever olja | 0.136 | Jordnötsolja, eartnut |
0.136 | Majsolja | 0.135 | Pistageolja |
0.138 | Bomullsfröolja | 0.138 | Vallmofröolja |
0.136 | Kungsljusolja, oenothera biennis | 0.138 | Pumpafröolja |
0.135 | Linfröolja | 0.128 | Risgrynolja |
0.139 | Getfett, talg | 0.136 | Tistelolja |
0.136 | Gåsfett | 0.135 | Sardinolja, Japansk fiskolja |
0.123-0.135 | Grapefruktfröolja, vitis vinifera | 0.133 | Sesamolja |
0.136 | Hasselnötolja, corylus avellana | 0.135 | Soyabönolja, helianthus annus |
0.137 | Hampolja, hampfröolja | 0.134 | Solrosfröolja |
0.136 | Strömming & fiskolja | 0.136 | Valnötsolja, junglans regia |
0.137 | Kapokolja | 0.132 | Vetegroddolja, Triticum vulgare |
Tack för tips och förtvålningstabell. En liten detalj dock: grapefruktfröolja är knappast det det handlar om när den latinska beteckningen är vitis vinifera utan snarare handlar det om druvkärneolja. Jag misstänker en slarvig översättning från engelskans grape seed oil, som betyder just druvkärneolja. :-) /Qina
SvaraRadera